Drömmar

Nä, inte frasiga småkakor, utan de knasiga tankar som kommer om natten. Jag har drömt så mycket den senaste tiden. I natt var det en dröm som man borde ta betalt för. Den handlade om arbetet nämligen. Låt oss hoppas att jag inte börjat drömma sanndrömmar, för arbetstiderna på skolan hade tydligen utökats till nattskift! 

I drömmen skulle vi förbereda inför en utflykt nästkommande dag. Det tog sådan tid och plötsligt var klockan över tio på kvällen. Jag stod med en röd boll och en rockring i handen. Det duger, sade jag, vi får improvisera lite (Det här gillar jag). En kollega sade att hon hade ordnat en tipspromenad och skulle laminera frågorna innan hon lade sig på soffan. Det var ju inte någon mening att åka hem. Men? Jag tänkte åka hem, sade jag. Mina barn är ensamma hemma. Jösses, jag hade inte ens ringt dem! Hur skulle jag göra? Jag ville inte störa min mamma med så kort varsel. Tänk om hon sov? Men, jag kunde ju inte strunta i barnen… Tänk om de var rädda?  Hur som helst gick jag och lade mig. (Alltså här snackar vi dröm, jag hade väl aldrig kunnat göra det?!) Tre elever låg och sov med sina ryggsäckar under huvudet. Jag somnade och vaknade mitt i natten och körde hem i panik till barnen. Först var jag noga med att larma skolan. Det skulle gå bra om ingen rörde sig därinne. Tänk om någon behöver gå på toaletten och går ut i korridoren? Då går ju larmet! Halvvägs hem tvärvände jag bilen och sprang fram till skolan för att larma av. 

Alltså, när man drömmer sådant här så blir man nu nyfiken på varför. Varför jag enbart kom upp med en boll och en rockring fast jag jobbat till tio, det är lätt att besvara. Jag var väl antagligen på väg att kollapsa och klarade inte att fullfölja mer. Varför vi hade nattjobb är spännande…  Varför just tre av mina elever skulle vara över natten är ännu mer spännande. Vart var min man? Varför ringde inte mina barn och protesterade? Tro mig, DET hade de gjort i verkligheten. Många gånger… Och hur skulle drömmen ha fortsatt om jag inte hade vaknat?! Det här är ju rena såpan….

Många frågor som sagt. Drömmar är spännande ibland. Men jag måste säga att jag uppskattar frasiga småkakor mer än obetald arbetstid om natten… 

Annonser

2 thoughts on “Drömmar

  1. Jag inser ju, att drömmen förmodligen förde med sig jobbiga känslor för dig. Och ändå ler jag, småskrattar, när jag läser. Jag förstår på nåt sätt att din hjärna hittar på denna dröm. I boken jag senast skrev om på min bokblogg finns ett avsnitt just om drömmar. Jag har också jobbat med ett par drömmar hos min terapeut. Och de kan ge insikter, långt mer än jag nånsin kunde tro. Tack, för ett fint inlägg! Kram Mela

    Gilla

    • Jo, den var ju huvudet på spiken så att säga. Och det var så stressande i drömmen att inte hinna fram någonstans. Tror att man bearbetar saker mer än man tror, även i sömnen. Kram!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s