Återbesök hos Beppe

Var hos den hummande Beppe igår. Hur har du haft det sedan sist? Frågade Beppe och pustade lite, så där som GW gör. Hmm, eller jag måste nog rätta mig: Nästan så där som GW gör. Inte många som kan sucka och pusta som han… Åter till frågan. Hur ska man svara på en sådan fråga? Det var ju över en månad sedan sist. Nästan två. Två månaders berg- och dalbana men som trots sina krön och branter sakta segat uppåt.

Beppe fick vackert lyssna. Länge. Hummande. Antecknande. Inskjutande någon liten kommentar eller fråga. Beppe konstaterade att jag har insikt. Han konstaterade också att jag hade mycket kvar att lära på mina fjuttiga procent. ”Fast jag hinner ju inte med mitt jobb….” Hum hum. Upplever du att du gjorde det på 100%? Tystnad. Den var bra. Ett noll till Mysfarbrorn.

Efter mycket hummande så var besöket över. Han är ju underbar! Hur man nu kan vara det i ovårdat skägg, sandaler med korviga sockor och med en framtoning som GWs lillebror. Han är rätt man på rätt plats. Tryggheten personifierad. Lugn. Inte hoppande hjärtslag där inte! Stencool. Erfaren.

Han har träffat många lärare de senaste åren. Sådana som jag. Han sätter huvudet på spiken när vi pratar. Det är som om han kan titta in i skallen och höra vad jag tänker säga innan jag sagt det. Känns bra att veta att många gått igenom detta. Inte för att jag önskar någon det, utan för att jag då känner mig ganska ok. Lagom. Svensson.

Beppe gav mig en verbal guldstjärna! Ja, det tycker vi duktiga om ! Sträckte på mig och kråmade som en perserkatt. Jag har insikt! Jag är medveten om varför saker händer och om kroppens signaler! Wow… Jo, jag vet. Och så ett strängt ögonbryn: Det gäller att ta hänsyn och lära sig sätta gränser. Mmm. Hum hum. Då ses vi igen om en månad då. Hum. Suck. Pust. Stön.

Går ut i solen och önskar att Beppe kan spilla över lite, en tesked eller så, av sitt lugn till mig. Går sakta till bilen. En kråka dricker girigt vatten i en pöl. Säger ”hej kråkan!” Men han har inte tid att svara. Törstig.
Jag med. Har pratat mycket på kort tid. Tar en klunk Loka och suckar. Inte en GWSuck. Bara en suck av välbehag. Lugn. Trött. Ändå tillfreds. Just nu, denna stund. Kanske har Beppes lugn ändå smugit sig med?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s